Saabs väg tillbaka
Sedan är det ingen tvekan om att Saabs väg tillbaka är lång. Det är nu det verkligt hårda arbetet börjar. Nu gäller det att hängivenheten som manifesterats den senaste tiden över hela världen bland Saab-ägare kan växlas ut i form av nybilsförsäljning. Lyckas det kommer det ändå inte att räcka, tre saker till måste ske.
Den allra största delen av både Saab och Volvos försäljning på den svenska hemmamarknaden är i form av tjänstebilsförsäljning. Där har Saab den senaste tiden varit stoppad av många företags ekonomiavdelningar. Det viktigaste säljet just nu är däför att återskapa förtroendet hos svenska tjänstebilsinköpare. Tjänstebilsåkare som vill ha en Saab finns det gott om. Men de som internationellt brukar kallas "fleet-buyers" måste övertygas om att det är ekonomiskt rimligt att köpa en Saab.
Det andra steget som borde tas är att vidga hemmamarknaden för Saab. Norden måste vara hemmamarknad för det nya Saab. I Norden bor 25 miljoner människor och den samlade BNP:n är ofattbara 1,2 biljoner dollar. Det är världen 10:e största ekonomi och skulle vara den 6:e största inom EU om alla nordiska länder var medlemmar där.
Saabs särart måste vårdas och utvecklas. Säkerhet, särpräglad design och fiffiga lösningar måste få blomma. Saab måste klara att föda innovationer som är 2010-talets motsvarigheter till strålkastartorkarna, stolsvärmen och turbon.
Det får inte ske/This shouldn't happen
Message in English below!
Det som nu håller på att ske med Saab får inte ske. Nedläggningen av Saab drabbar hela Västsverige och hela fordonsindustrin i Sverige.
Maud Olofsson borde ha haft en industripolitik och stöttat Saab istället för att försöka prata ihjäl företaget. Nu tänker hon ägna sig åt arbetsmarknadspolitik istället.
GM har naturligtvis också ett stort ansvar. Både nu i det korta perspektivet och under hela tiden de varit del- och helägare av Saab.
Nu är frågetecknen många. Vad händer till exempel med den produktionsklara nya bilmodell som Saab har?
In English:
What is now being done with Saab shouldn't happen. The closure of the Saab is affecting the whole West Sweden and the entire automotive industry in Sweden.
Maud Olofsson, minister of industry, should have had an industrial policy and supported Saab, instead of trying to talk it to death. Now she going to engage in labor policy instead.
GM has of course also a big responsibility. Both in the short term and during the long term they were first part- and latter sole owner of Saab.
Now there are many question marks. What happens, for example, with the production-ready new car models that Saab have?
Kenneth G Forslund
Riksdagsledamot och ordförande S i Bohuslän
Member of Swedish parliament and chairman of the Social Democratic party in Bohuslän constituency
Jörgen Hellman
Riksdagsledamot och ordförande S i Norra Älvsborg
Member of Swedish parliament and chairman of the Social Democratic party in Norra Älvsborg constituency
Nu krävs klara besked om Saab
Nu måste näringsminister Maud Olofsson snarast reda ut vad som gäller. Avser GM fortfarande att sälja Saab? Finns det något som kan få tillbaka Koenigsegg i affären? Vilka andra möjliga köpare finns?
Grattis Cecilia Malmström
Jag vill först och främst gratulera Cecilia Malmström till ett både spännande och viktigt uppdrag som EU-kommissionär.
Det är ett förvånande val. Många inklusive mig själv har trott att det skulle bli Carl Bild som blev Sveriges nye EU-kommissionär. Dock har jag aldrig trott att han skulle få posten som EU:s Höge Representant/Utrikesminister.
Cecilia Malmström är kanske mer tjänsteman än politiker. Det passar väl in i hur jag tycker att EU-kommissionen ska fungera. Den har varit allt för politiserad de senaste åren. Det kommer den säkert att fortsätta att vara även under den kommande mandatperioden med tanke på att Juan Manuel Barroso fortsätter som ordförande.
Maud Olofsson missar med 92 procent
Igår behandlade riksdagen en rapport om hur det arbetet går. Hittills har Maud Olofsson lyckats minska regelbördan med 2 procent.
2 procentenheter av 25. Det innebär att Maud Olofsson så här långt har misslyckats till 92 procent.
Kongressöppning
Mona Sahlin stakade ut kursen för kongressen, och var ovanligt tydlig för att vara en partiordförande i inledningen på en kongress, och pekade på hur hon vill se ett antal beslut. Kongressen fick också under kvällen lyssna på Johanna Sigurdadottir, statsminister på Island, Jens Stoltenberg, statsminister i Norge, Margot Wallström, EU-kommissionär och Georigis A Papandreou, nyvald statsminister i Grekland. Dessutom fick kongressen en videohälsning från Spaniens premiärminister José Luis Rodriguez Zapatero. Den kan du ser här http://www.youtube.com/v/KnkO3ik31Sg?f=playlists&app=youtube_gdata
Förutom många tal ägnades den största delen av kvällen till arbete i temagrupper om de olika politikområden som kongressen behandlar. De bohuslänska 11 ombuden har var sitt politikområde de ansvarar för. Alla våra ombud gjorde ett gott jobb i respektive temagrupp.
Idag torsdag är det vanliga inte alltid så glamorösa kongressarbetet igång. Långa debatter och så en och annan votering.
Vem kan man lita på?
Kombineras oseriösa politiker och Wikipedia är det naturligtvis upplagt för haveri.
Wikipedia är ett uppslagsverk som bygger på användarnas arbetsinsats och kunskap. Vem som helst kan ändra informationen och det pågår ständigt ett antal informationskrig på Wikipedia. Till exempel om hur Mellanösternkonflikten ska skilldras.
Nu har det visat sig att några från riksdagens datormiljö har redigerat information på Wikipedia. I några fall för att tvätta bort sådant som inte är så fördelaktigt. I andra fall för att skriva rent korkade och nedsättande kommentarer som bara är plumpa och dumma. I båda fallen handlar det uppenbart om personer där omdömet har havererat.
Rätt att sparka apotektsstyrelsen
Den sparkade styrelsen har insett att de beslut som regeringen beställt inte kommer att ge en bra och sund apoteksverksamhet. Precis som ett bolags styrelse ska så har styrelsen viljat driva verksamheten på ett affärsmässigt sunt sätt.
Utförsäljningen av Apoteket kommer inte att ske utifrån affärsmässiga grunder utan det handlar om den moderatledda regeringens ideologiska blindhet. Allt statligt är fult och skall säljas ut. Eller som Maud Olofsson uttryckt det "Vi ska avsossifiera Sverige".
Styrelsen har gjort rätt när den sett till det affärsmässiga. Regeringen gör rätt som sparkar en styrelse som inte vill följa ägarens direktiv. Nu återstår för regeringen att hitta en lydig styrelse som ser mellan fingrarna med vad som är bra för bolaget de sätts att sköta. Den styerlsen kan bli svårt att hitta.
Bildt inte rätt
En ny EU:s Höge representant ska också utses. Den Höge representanten är i praktikens EU:s utrikesminister. Blir Lissabonfördraget verklighet efter den irländska folkomröstningen får den Höge representanten en starkare ställning inom EU och blir dessutom vice ordförande i kommissionen.
Den nye Höge representanten får ett mer samlat ansvar för EU:s utrikespolitiska agerande. Den ska företräda EU i FN:s säkerhetsråd, bygga upp en ny utrikestjänst inom EU och utse ett antal personliga sändebud. Hur utrikestjänsten ska utformas är helt tydligt definierad vare sig när det gäller vilka uppgifter utrikestjänsten ska ha eller hur den ska bemannas.
Med tanke på det breda uppdrag som arbetet innehåller behövs det en person med mycket bred kompetens. Det behövs inte enbart utrikespolitisk kompetens utan också förmåga att bygga upp och forma en komplex tjänstemannaorganisation.
Det finns spekulationer om att det skulle kunna bli Carl Bild som får den posten. Bildt har under sina cirka tre år som utrikesminister gjort sig känd för att resa mycket och blogga intensivt. Samtidigt läggs ambassader och konsulat läggs ned på löpande band. Bildt ägnar ingen uppmärksamhet åt den förvaltning, utrikesdepartementet, han är chef för. UD har istället blivit utrikesministern rundningsmärke. Det här är inte de kvalifikationer som behövs för att axla uppgiften som EU:s Höge representant. Carl Bildt är helt enkelt inte rätt person för uppdraget som EU:s höge representant.
Radio Väst räknar inte alla motioner
http://www.sr.se/cgi-bin/vast/nyheter/artikel.asp?artikel=3093446
Det är inte hela sanningen. Räknas bara så kallade enskilda motioner så stämmer det. Räknas alla motioner så har Staxäng skrivit totalt 35 varav 2 är gemensamma med andra moderater. Dessa handlar om allt från "Kusiners arvsrätt" till "Vikten av satsningar på västsvensk infrastruktur".
Jag har skrivit en enskild motion "Religiösa friskolor" och är medmotionär på 15 motioner, exempelvis "Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina insats utanför Somalias kust" och "Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)". Motioner där vi socialdemokrater fick igenom våra förslag i allt väsentligt när riksdagen fattade beslut.
Lista på Lars-Arne Staxängs motioner:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=427&rm=2008/09&iid=718937995813
Lista på mina motioner:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=427&rm=2008/09&iid=257612529618
Totalt lämnades det under 2007/08 in 3 577 motioner med 7 555 yrkanden. Endast en bråkdel av dessa yrkanden bifölls. Hösten 2004 skrev jag en motion om att hela systemet med motioner i riksdagen borde förändras. Idag läggs det oerhört mycket tid på detta men det kommer pyttelite ut av det. Motionen kan du läsa här: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GS02K411
Saab-karusellen fortsätter
Stämmer det eller inte. Egentligen spelar det ingen roll så länge det handlar om rykten. Alla dessa rykten vare sig de går i positiv eller negativ riktning är negativa för Saab. Det viktigaste för Saab är att få fast mark under fötterna.
Det har inte den moderatledda regeringen bidragit till i något skede av den här processen. M-riksdagsledamoten Mats Sander skriver på sin blogg att regeringen prioriterade rätt när den inte investerade några pengar i bilindustrin. http://matssander.blogspot.com/
I grundfrågan har han fel. Saab, Volvo, underleverantörer och hela fordonsinstrin i Sverige behöver få fast mark under fötterna. Regeringens passivitet äventyrar en hel näringsgren i Sverige. I slutet av 2008 anslog regeringen 28 miljarder kronor för stöd till fordonsindustrin. Så här långt har inte en krona betalats ut.
Både tillverkare och underleverantörer har efterfrågat stöd men får inget - i Sverige. I Belgien får Volvo stöd av den belgiska staten.
Mats Sander försöker ge bilden av att pengarna som inte investeras i fordonsindustrin istället kan läggas på välfärden. Skulle den tyska delstaten Nidersachsen, delägare i Volkswagen, och Frankrike, delägare i Renualt, ha sämre välfärd på grund av att de äger bilföretag? Naturligtvis inte! Tvärtom är detta innovativa företag som över tid har gått med vinst.
Bilindustrin i Sverige behöver fast mark under fötterna och en fast hand att hålla i när det blåser. Istället får de ständigt knytnävar i ansiktet av Maud Olofsson och resten av borgerligheten.
Ny ägare trots Maud Olofsson
Äntligen! Saab är på väg att få en ny ägare som har både en idé om bilar och pengar att genomföra den. Koenigsegg kommer också att bidra till att skärpa upp Saabs varumärke och ge både det och bilmodellerna en tydlig identitet.
Sedan kan jag konstatera att det här sker trots näringsminister Maud Olofssons agerande, inte tack vare. Jag är övertygad om att hon för sex månader sedan inte ens viste att det finns en tredje personbilstillverkare i Sverige. Men trots hennes agerande och prat om att Saab är ett företag som ingen vill ha och som tillverkar bilar ingen vill ha, räddas nu Saab. Det är det viktigaste.
Att Saab räddas är också viktigt för Volvo och hela ledet av underleverantörer till bilindustrin i Sverige. Både underleverantörerna och Volvo behöver Saabs volymer för att deras verksamhet ska kunna vara ekonomiskt bärkraftiga.
S måste bli bättre på att spurta
Valresultatet visar att vi socialdemokrater måste bli betydligt bättre på att spurta i valrörelser. Vi är fortfarande största parti vilket är glädjande men vi borde ha gått fram åtminstonde ett par procent. Det måste vi lära oss av inför kyrkovalet i höst och valet 2010.
Det är glädjande att valdeltagandet ökar i Sverige i det här EU-valet. Det är fortfarande långt kvar till en acceptabel nivå men den tidigare negativa utvecklingen i Sverige är bruten. Det vill jag tacka både våra egna socialdemokratiska valarbetare för men även övriga partiers insatser. För första gången har samtliga partier försökt vara synliga och tagit EU-valet på allvar. Det tror jag har varit avgörande för att öka valdeltagandet.
I EU som helhet tycks valdeltagandet minska och det är ett allvarligt bakslag för den europeiska samarbetstanken. I synnerhet som det just nu finns ett stort behov av samarbete för att lösa både jobb- respektive miljökrisen.
Maud Olofssons bristande träffsäkerhet
Antingen har Maud Olofsson glömt bort eller så låtsas hon inte om det faktum att miljöbilspremien försvinner den sista juni i år. Socialdemokraterna vill förlänga miljöbilspremien, höja skrotningspremien och införa en särskild skrotningspremie för den som köper en ny miljöbil.
Det socialdemokraterna vill göra är när nog på pricken samma lösning som det kristdemokratiska/socialdemokratiska regeringen i Tyskland genomfört. Det har stöttat upp bilindustrin där och nu har de också hittat köpare till Opel/Vauxhall.
Det gör skillnad när det finns en regering som för en aktiv politik!
Opel förstatligas
Det behöver inte vara dåligt - tvärtom. Det finns flera fördelar med den ägarkonstruktion och produktionsstrategi som GM, Magna, GAZ, Sperbank och de anställda har skapat. Den tyska staten går in med motsvarande drygt 60 miljarder kronor.
Frågan som kvarstår är varför det är så farligt för näringsminister Maud Olofsson att stödja eller bli delägare i Volvo/Saab. Är andra länders förstatliganden bättre än svenska? Det är klart - de har ju inte Maud Olofsson som näringsminister. Det är ju en klart kompetensfördel.
