Klasspolitik föder klasskamp

I Kungälv-Posten igår replikerar folkpartiets Elisabeth Mattsson på kommunals insändare om att den borgerliga budgeten i Kungälv är en skymf mot de lågavlönade. I budgeten har satsningen på att höja de lägsta lönerna strukits, istället har det ersatts av en liten summa pengar som ska gå till arbetskläder för personalen. Av låglönesatsning blev det på sin höjd en T-shirt.

Den nyvalda kommunordföranden Mattsson ser Kommunals inlägg som en del i en klasskamp och att det är folkpartiet som står för jämställdhet. Problemet är att folkpartiet tillsammans med de andra borgerliga partierna för en klasspolitik.

Det är den borgerliga politiken som nu ökar skillnaderna i samhället och förstärker de klasskillnader som redan finns. Sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer ska få det sämre för att de ska känna sig mer stimulerade att ta ett jobb.

Ökade klasskillnader och klasspolitik, vare sig det gäller kvinnor eller både män och kvinnor, kommer att föda klasskamp. I synnerhet i ett samhälle där klasskillnaderna ökar dramatiskt och där bonus-direktörerna inte längre nöjer sig med första klass utan har checkat in i någon högre svär.

Kampen för jämställdhet är till en del en klasskamp. Det finns ingen motsättning mellan jämställdhet och utjämnande av klasskillnader - tvärtom. För att nå jämställdhet måste klasskillnaderna minska. Det har tydligen folkpartiets Elisabeth Mattsson missat.

Nazisters betyg

Ledningen för Ytterbyskolan överväger att inte ge betyg i samhällskunskap till de elever som har nazistiska åsikter. Ungefär så framställdes en av dagens stora nyheter i morgonens Eko-sändningar. Jag ringde upp skolledningen för att få lite mer bakgrund.

Det visade sig att det inte är åsikterna i sig utan kränkande beteenden som skolledningen vill åt. I Läroplanen och andra dokument framhålls den så kallade värdegrunden som bland annat handlar om demokrati och respekt för medmänniskor.

Skolledningen har nu alltså reagerat på de kränkningar som förekommer på Ytterbyskolan och vill nu åtgärda situationen. Jag förstår deras syfte och tycker det är vällovligt. Om det är juridiskt hållbart återstår att se. Skolverket kommer att granska den här metoden och kan komma att kräva att skolan ändrar sin betygssättning.

Det är bra att det här prövas. Vad är egentligen Läroplanens stolta deklarationer värda i praktiken? Ska de vara värda något måste det naturligtvis finnas metoder för att se till att de efterföljs. Är Ytterbyskolans metod möjlig - det återstår att se.


Fördelen med demokrati

Ungdomsfullmäktige har behandlat ett förslag från elever på Thorildskolan om samarbete mellan Thorildskolan, Ytterbyskolan och Munkegärdeskolan för att förbättra relationerna mellan skolorna. Kommunstyrelsen hade i sin behandling lagt ett tilläggsförslag om att även friskolornas högstadieelever skulle vara med i samarbetet. Det tilläggsförslaget röstades ned av ungdomsfullmäktige.

I en insändare i Kungälvs-Posten skriver Lillvor Bergin om sitt och folkpartiets missnöje med ungdomsfullmäktiges avslag av tilläggsförslaget. Jag håller i sak med om att även friskolorna borde vara med i samarbetet. I synnerhet efter att ha läst om det brev som några lärare på två av friskolorna skrivit till kommunfullmäktiges ordförande om att de upplever en negativ attityd från de tre kommunala högstadiernas elever gentemot eleverna från friskolorna.

Men ungdomsfullmäktige har fattat ett demokratiskt beslut. Då får vi andra finna oss i beslutet även om vi har en annan åsikt. Utan att göra några andra liknelser så är det ungefär som det palestinska valet. Jag gillar inte att Hamas vann valet men det är ett demokratiskt fattat beslut och resten av världen får finna sig i det.

Demokratiskt fattade beslut har dock den fördelen att det går att fatta nya beslut. Frågor kommer tillbaka och nya beslut kan fattas. Precis som att det kommer nya val i Palestina.

RSS 2.0