Grattis Cecilia Malmström

Jag vill först och främst gratulera Cecilia Malmström till ett både spännande och viktigt uppdrag som EU-kommissionär.

Det är ett förvånande val. Många inklusive mig själv har trott att det skulle bli Carl Bild som blev Sveriges nye EU-kommissionär. Dock har jag aldrig trott att han skulle få posten som EU:s Höge Representant/Utrikesminister.

Cecilia Malmström är kanske mer tjänsteman än politiker. Det passar väl in i hur jag tycker att EU-kommissionen ska fungera. Den har varit allt för politiserad de senaste åren. Det kommer den säkert att fortsätta att vara även under den kommande mandatperioden med tanke på att Juan Manuel Barroso fortsätter som ordförande.


Bildt inte rätt

EU-parlamentet omvalde idag med en förhållandevis knapp majoritet EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Nu går arbetet vidare med att utse resten av kommissionen. Carl Bildt är rimligen den moderatledda regeringens kandidat från Sverige.

En ny EU:s Höge representant ska också utses. Den Höge representanten är i praktikens EU:s utrikesminister. Blir Lissabonfördraget verklighet efter den irländska folkomröstningen får den Höge representanten en starkare ställning inom EU och blir dessutom vice ordförande i kommissionen.

Den nye Höge representanten får ett mer samlat ansvar för EU:s utrikespolitiska agerande. Den ska företräda EU i FN:s säkerhetsråd, bygga upp en ny utrikestjänst inom EU och utse ett antal personliga sändebud. Hur utrikestjänsten ska utformas är helt tydligt definierad vare sig när det gäller vilka uppgifter utrikestjänsten ska ha eller hur den ska bemannas.

Med tanke på det  breda uppdrag som arbetet innehåller behövs det en person med mycket bred kompetens. Det behövs inte enbart utrikespolitisk kompetens utan också förmåga att bygga upp och forma en komplex tjänstemannaorganisation.

Det finns spekulationer om att det skulle kunna bli Carl Bild som får den posten. Bildt har under sina cirka tre år som utrikesminister gjort sig känd för att resa mycket och blogga intensivt. Samtidigt läggs ambassader och konsulat läggs ned på löpande band. Bildt ägnar ingen uppmärksamhet åt den förvaltning, utrikesdepartementet, han är chef för. UD har istället blivit utrikesministern rundningsmärke. Det här är inte de kvalifikationer som behövs för att axla uppgiften som EU:s Höge representant. Carl Bildt är helt enkelt inte rätt person för uppdraget som EU:s höge representant.

Sälj allt

Utrikesminister Carl Bildt har sålt sina aktier i Vostok Nafta men behåller sina optioner åtminstonde fram tills dess att han kan tjäna fem miljonor kronor på dem. Han har också kvar sina aktier i Lundin Oil som i likhet med Vostok Nafta har intressen i rysk oljeutvinning. Dessutom har detta bolag intressen i oljeutvinningen i Sudan där Darfur-konflikten fortfarande pågår.

Det här är inte bra för vare sig Carl Bildts eller svensk utrikespolitiks trovärdighet. För mig är det helt obegripligt att inte Bildt säljer av alla sina tveksamma aktieinnehav, och optionsinnehav får jag väl tillägga.


Sälj Bildt

I tisdags återrapporterade statsminister Fredrik Reinfeldt till riksdagen från det informella EU-toppmötet i Lahtis. I samband med det frågade jag statsministern på vilket sätt utrikesminister Carl Bildts aktie- och optionsinnehav i Vostok Nafta hade påverkat statsminister Reinfeldts agerande vid toppmötet i Lahtis. Ett toppmöte där statsministern valde att inte säga någonting när den planerade gasledningen på Östersjöns botten mellan Ryssland och Tyskland diskuterades. Vostok Nafta äger aktier i ryska halvstatliga Gazprom som planerar den här gasledningen.

Här kan du själv läsa både mina och statsministerns inlägg i debatten: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2006/07:14#anf58

Idag avslöjar N24 hur olje- och gasbolaget Gazprom äger aktier i olika medieföretag och därigenom bidragit till att tysta kritiska medieröster och inskränka pressfriheten i Ryssland. Läs artikeln: http://www.e24.se/dynamiskt/politik/did_13939162.asp

Det här är en fullkomligt orimlig situation. Anseendet för svensk utrikespolitik skadas allvarligt av att Sverige har en utrikesminister som är delägare i ett ryskt företag som inskränker yttrandefriheten. Det finns bara en lösning: Sälj dina aktier i Vostok Nafta Carl Bildt!

Gangsterregimens offer

Mordet på den ryska regimkritiska journalisten Anna Politkovskaja ställer den ryska gangsterregimen i blixtbelysning. Politkovskaja var en av få kritiska och självständigt granskande journalister som fortfarande lyckades verka i Ryssland. Igår tystades president Putins fiende nummer ett för alltid. Redan spekuleras det om att det inte var en tillfällighet att det skedde just på hans födelsedag.

Att de ryska myndigheterna ens kommer att göra en seriös mordutredning känns högst otroligt. Även om den som höll i revolvern som avfyrade de två dödande skotten grips kommer den verklige gärningsmannen med största säkerhet att gå fri. Den verklige gärningsmannen är den som bestälde mordet, allt talar för att det var ett beställningsmord.

Det mesta i Ryssland tycks idag gå i fel riktning. Nu har den främsta kritikern av den olyckliga utvecklingen och den felaktiga politiken tystats för alltid.

Internationell fredsstyrka bra

I samband med G8-mötet i St Petersburg presenterade Tony Blair och Koffi Annan ett förslag om en internationell fredsbevarande styrka som skulle placeras i södra Libanon. Ett bra förslag tycker jag och det är vad som behövs just nu för att möjligen kunna stabilisera läget.

Det är dock stor risk att en sådan styrka inte hinner formas innan konflikten redan är över. Det är en överhängande risk att Israel inleder en markoffensiv när de bedömmer att alla utländska medborgare haft chansen att evakuera.

Givetvis ska inga utlänningar stanna kvar i de krigsdrabbade områdena. Att agera mänsklig sköld är möjligen ärofyllt i teorin men att lyckas avbryta en sådan här väpnad konflikt är tyvärr en militär uppgift och den kräver både utrustning och utbildning.

Hoppas nu att fredsstyrkan kan bli verklighet och att den kan bli det snabbt.

Ynkligt av USA

USA har stoppat ett beslut i FN:s säkerhetsråd som skulle kritisera Israel för dess angreppskrig på Libanon de senaste dagarna. Det enda som säkerhetsrådet kunde enas om var - ett pressmeddelande. I pressmeddelandet kritiseras Hizbollah, men inte Israel. Däremot har säkerhetsrådet till slut lyckats enas om ett beslut kring Nordkoreas provsjutningar av raketer.

Nordkoreas övningssjutningar inger skräck i de människor som lever Asien. Ändå är det nog ingenting mot vad människor i Palestina och Libanon känner just nu, där människor, civila människor, dör. Trots att det beräknas vistas 25 000 amerikaner i Libanon som nu är i livsfara så skyddar den amrikanska regeringen - Israel.

Det här följer det vanliga amerikans-israeliska mönstret i FN-sammanhang. Om ni inte ställer upp på några beslut som kritiserar oss så ställer vi inte upp på några beslut som kritiserar er. Israels attack mot USAs Kuba-blockad. Ryggarna klias i New York.

Israel riskerar allt

Kidnappningarna av israeliska soldater är inte acceptabel och de måste omedelbart släppas fria. Även om kidnappningarna inte är acceptabla så ursäktar det inte Israels militära offensiv. Israelernas offensiv är helt oproportionerlig.

Genom sitt agerande riskerar Israel allt. De riskerar säkerhetssituationen i hela Mellanöstern. Detta kan få oerhörda konsekvenser för civila i Israel. Israels upptrappning kommer med all sannolikhet att leda till motreaktioner från palestinska/islamistiska extremister med en våldskraft som vi inte sett på mycket länge. Förutom att riskera sina egna invånares liv riskerar Israel att mista varje stöd i omvärlden. Även de mest israelvänliga börjar nu kritisera Israels oproportionerliga agerande de senaste dagarna.

Efter nyvalen i både de Palestinska områdena och Israel tidigare i år hoppades jag att det skulle kunna leda till en nystart. Det har det gjort - en nystart för det besinningslösa våldet. Hittills har de båda nyvalda ledningarna tagit varje chans att försämra läget i Mellanösternkonflikten.


Gangsters ska gripas

Dödsbombningen av gangstern och terroristen Abu Musab al-Zarqavi kan vara en kortsiktig seger för de amerikanska styrkorna i Irak. I längden är bomber inte en fruktbar väg att bekämpa gangsters och terrorister.

Våld föder bara nytt våld. Bombattacken som ledde till al-Zarqavis död riskerar att leda till nya terrordåd för att hämnas hans död. Den aktion som syftar till att öka säkerheten kan i själva verket minska den.

Statsterrorism och utomrättsliga avrättningar är alltid fel, oavsett vilken stat som utför dem och oavsett hur grova skurkar som är målet. Det gäller vare sig det är USA, Ryssland, Israel eller något annat land som utför det och oavsett om det utförs i Irak, Palestina, Tjetjenien eller någon annan stans.

Vem ska gå först in i Kongo?

Folkpartiet mälar än en gång ut sig när det gäller Sveriges deltagande i internationella fredsbevarande uppdrag. Det senaste fallet gäller det beslut som nu är på väg igenom riksdagen om att sända en grupp ur det svenska elitförbandet SSG till Kongo.

Folkpartiet har en reservation i förslaget till riksdagsbeslut där de kritiserar möjligheterna till sjukvård om en soldat skadas. Den svenska normen är att sjukvård ska kunna erbjudas inom en timma. Den normen sattes i en helt annan tid när Sveriges försvar var ett invasionsförsvar vars huvudsakliga uppgift var att skydda landet. Idag är det svenska försvaret inriktat på att vara ett insatsförsvar som ska kunna ta delta i internationella fredsbevarande eller fredsframtvingande operationer.

När det gäller ett sådant uppdrag som det i Kongo måste man inse svårigheterna. Det handlar om ett till ytan mycket stort land. De transporttider som är en konsekvens av detta är det stora problemet. För att vara helt säker på att kunna uppfylla målet om vård inom en timma måste i så fall sjukvårdsresurserna placeras ut först och först därefter kan den rent militära personalen gå in. Vem ska då ansvarar för sjukvårdspersonalens säkerhet? Vem menar folkpartiet ska gå först in i Kongo? Läkarna eller soldaterna?

CDU/SPD shockhöjer momsen

Är i Berlin justnu och här har just Förbundsdagen beslutat att höja momsen fran 16 till 19 procent. Pengarna ska användas till att förbättra statsbudgeten och bekämpa arbetslösheten. Höjningen gäller fran den 1 januari 2007. Tüskarna har redan satt fart pa sitt handlande för att undga höjningen.

Mer pengar till statskassan blir det alltsa redan nu, men blir det sa efter arsskiftet? Kraftig momshöjning brukar vara ett utmärkt sätt att lüla av ekonomin. Problemet med den tüska är att den redan är iskall.

Samtidigt är den tüska ekonomin den största i Europa och brukar vara loket som drar tillväxten. De senaste aren har Tüskland istället varit bromsvagnen. Det vore utmärkt om det kunde förändras.

Dn här texten skrivs fran en "Internet-cafe-dator", därav den lite knepiga stavningen.

Avstå eller sälj

Det är helt oacceptabelt att sända vitryska propaganda-tvkanaler till europeiska hushåll via en satelit som svenska staten är delägare i.

Sverige är engagerat i arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter i Vitryssland. Vi tillhör de hårdaste kritikerna av president Lukasjenkos diktatur och sänder bistånd (u-hjälp) till Vitryssland.

Det vi försöker uppnå med bistånd ska inte motverkas av vårt agerande på andra områden. Det här har riksdagen beslutat för några år sedan när Sveriges politik för global utveckling lades fast.

Antingen får satelitbolaget avstå från att sända vitrysk propaganda-tv eller så får svenska staten sälja sin andel i bolaget.


En väg har öppnats

Det är bra att Kvartetten kunnat nå en uppgörelse som är den enda förnuftsmässigt riktiga. Den Palestinska myndigheten måste ha pengar för att klara löneutbetalningar till lärare, tjänstemän och andra offentligt anställda. Dessa behöver i sin tur naturligtvis pengarna för att kunna köpa mat och andra förnödenheter. Det är bra att förnuftet fått segra och att en väg bort från en ohållbar linje öppnats. Jag vill att den enskilde palestiniern ska kunna ha mat på bordet, däremot ska inte Hamas som organisation få några pengar.

I natt enades alltså den så kallade Kvartetten, alltså FN, EU, USA och Ryssland, om att skicka pengar för att bland annat löner ska kunna betalas ut till offentliganställda i Palestina. Pengarna ska dock betalas ut på ett sätt som gör det omöjligt för Hamas att komma åt dem. Exakt hur detta ska gå till är ännu inte klart.

Från början ville inte USA att det skulle skickas några pengar över huvud taget men under nattens diskussioner fick den amerikanska utrikesministern Condoleezza Rice ge med sig. FN, EU och Ryssland lyckades alltså övertyga USA. Utbetalningarna ska till att börja med ske under en tremånaders provperiod.

Världsbanken har varnat för att lag och ordning är hotade i Palestina på grund av den finansiella kris som uppstått när biståndsmedel frysts och Israel stoppat utbetalningar av palestiniernas skatte- och tullintäkter.


Idag föddes EU

Just idag den 9 maj är det 56 år sedan den dåvarande franske utrikesministern Robert Schuman lade fram förslaget till en plan för hur kol- och stålindustrin i Frankrike, Västyskland och andra intresserade länder skulle ställas under överstatlig kontroll.

I förslaget står bland annat:

”Genom att skapa en gemensam basproduktion och genom att instifta en ny högsta myndighet, vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att förverkliga den första konkreta basen för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.”

Kolet och stålet var centrala råvaror som möjliggjorde andra världskriget. Genom att integrera europeiska länder med varandra och genom att fatta gemensamma beslut i en central fråga skulle nya krig undvikas.

Robert Schuman kunde knappast tro att hans ansats skulle göra honom lika central för Europas utveckling som hans namne för musikens. Schuman pekade på en fredlig och reformistisk väg bort från krig när han lade fram sitt förslag 1950. Året därpå bildades vad som kom att bli den första europeiska gemenskapen – Kol- och stålunionen.

Sedan dess har den integrationen fortsatt. Nya politikområden har lagts till samarbetet och nya länder har anslutit sig. Sedan Milanotoppmötet 1985 uppmärksammas den 9 maj som Europadagen.


Ja till visum - nej till samtal

Den palestinske flyktingministern Atef Adwan har talat på ett möte i Malmö. Adwan är minister i den Hamas-ledda palestinska regeringen. Därför har hans visum till Sverige ifrågasats. Hamas som organisation är terrorisstämplad.

Viseringar är personliga och det krävs mer än bara medlemskapet i Hamas för att stoppas från att resa in till Sverige. Eftersom Sverige är med i det så kallade Schengen-samarbetet har övriga länder haft möjlighet att yttra sig över visum-ansökan. Några sådana yttranden ska enligt uppgift inte ha kommit.

Att få visum är en sak men att få samtala med företrädare för den svenska regeringen är en annan sak. Atef Adwan har inte fått träffa någon från regeringen och Sverige tillämpar därmed de sanktioner mot Hamas-regeringen som EU beslutat om. Även det är ett omstritt beslut och det kan med fog diskuteras hur väl det egentligen tjänar sitt syfte.

EU ställer ett antal krav på den nya palestinska Hamas-ledda regeringen. Samtidigt vill inte EU ha några kontakter med den palestinska regeringen innan villkoren är uppfyllda. Hur EU ska lyckas övertyga den palestinska regeringe att tillmötesgå kraven är oklart. Det börjar bli dags för EU att hitta den strategin.


Ingen flygövning

Sverige har dragit sig ur en militär flygövning sedan Israel bjudits in att delta i övningen. Det har gjort Israels ambassadör upprörd och han gör till och med en långsökt koppling till att representanter för Hamas eventuellt ska besöka Sverige längre fram i vår.

Grunden för när svensk militär ska delta i internationella övningar måste vara att det innebär träning inför internationella fredsframtvingande eller fredsbevarande uppdrag. Något gemensamt sådant uppdrag där både Sverige och Israel deltar finns inte.

Det är för mig fullkomligt otänkbart att Sverige skulle samarbeta med en ockupationsmakt som Israel i ett internationellt uppdrag. Därför är det inte heller rimligt att ha någon gemensam övning.

Hamas försvårar

Den nya palestinska regeringen ledd av Hamas fördömmer inte den självmordsbombning som utfördes i Tel Aviv på måndagen. Det är oacceptabelt att en regering inte tar avstånd från den här typen av våld. Hamas försvårar genom sin brist på agerande läget för Palestina.

Fortsätter den nya palestinska regeringen att agera på det här sättet kommer förutsättningarna för en lösning av Israel-Palestina-konflikten att stegvis försämras ytterligare. Med den bakgrund Hamas har av terror är deras regering redan starkt ifrågasatt av omvärlden. Ett klokt handlande skulle kunna bidra till att föbättra förtroendet för den Hamas-ledda regeringen som är i starkt behov av omvärldens stöd. Den klokskapen har inte uppvisats idag.

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas som tillhör PLO har fördömt attacken. Ledare runt om i världen har också under dagen fördömt attacken och uttryckt sin oro över att fredsprocessen är allt mer avlägsen.

Sveriges tillförordnade utrikesminister Carin Jämtin säger: -Jag fördömer med all kraft den terroristattack i Tel Aviv som krävt många människors liv. Sådana attacker mot oskyldiga civila är oacceptabla och kan aldrig försvaras. Det är därför stötande att en företrädare för Hamas uttryckt förståelse för attacken.

Sopskatt avgör?

Silvio Berlusconis sista utspel i valrörelsen är ett löfte om att avskaffa en sopskatt. Sopskatt inte i meningen att den skulle vara en sopigt dålig skatt utan just en skatt på sopor.

För min del hoppas jag att det är Berlusconis sista utspel någonsin som politiker. Förlorar han valet drar han sig rimligen tillbaka från politiken. Förhoppningsvis röstar italienarna bort honom.

Berlusconi har skärpt motsättningarna i ett redan tidigare delat Italien. Den ekonomiska utvecklingen har gått utför de senaste åren i Italien. World economic forum rankar nu konkurrenskraften i Italien så lågt att den ligger i nivå med Botswanas.

Måtte italienarna gå och rösta och måtte de göra det på Romano Prodi. Jag är ingen stark anhängare av Prodi men det vore i vart fall ett steg framåt på vägen för att normalisera situaionen i Italien igen.

Iranskt supervapen

Den nya iranska torpeden som redovisas i media idag kan vara svaret på varför Iran är så angeläget att kunna anrika uran själva. Det officiella argumentet har varit att det är för att ha hela kedjan för energiproduktion i kärnkraftverk. Omvärldens oro handlar om Irans möjlighet att skaffa sig kärnvapen.

Torpeden som Iran provskjutit kan mycket väl tänkas vara möjlig att utrusta med kärnstridsspetsar. Den möjligheten tillsammans med ambitionen att själva anrika uran kan nu snabbt visa sig vara ett gigantiskt hot mot - Iran.

Sedan länge pågår en förhandlingsprocess som EU varit ledande i och som syftar till att få Iran att avstå från urananrikning och kärnvapen. USA har tvingats att foga sig i den processen hittills men nu är risken att de även i denna fråga väljer att gå vid sidan av FN-systemet och agera på egen hand mot Iran.

Det är stor risk att USA väljer att attackera kärnkraftverk som håller på att byggas, eventuella anrikningsanläggningar och torpedbaser. Det kan bli något av dessa, en kombination eller alla tre. Irans försök att öka sin säkerhet har alltså radikalt försämrat landets säkerhet.


Väljer USA att agera själva är det ytterst allvarligt och förödande för hela FN-systemet. Det kommer att ytterligare skärpa oron i världen och motsättningarna mellan Väst och fundamentalistiska islamister kommer att förvärras kraftigt. En sådan utveckling leder till ett katastrofalt säkerhetsläge i Väst. Därför är det fullkomligt oacceptabelt med ett ensidigt amerikanskt agerande mot Iran.


Rekordlågt valdeltagande

Valdeltagandet i det israeliska parlamentsvalet tycks bli rekordlågt. Inte konstigt - alla är överens om hur det kommer att gå. Det nya partiet Kadima kommer att vinna.

Det viktiga är vad som kan tänkas hända efter valet. Nu uppstår ännu en gång ett nytt läge. Det är nyvalda parlament i både Palestina och Israel och ingen av vinnarna i respektive val kan sägas uttrycka någon försonlig linje. Både Hamas i Palestian och Kadima i Israel har bestämda uppfattningar om Israel-Palestina-konflikten. Det är två i ord kompromisslösa linjer som ställs emot varandra.

Vad som kan tyckas vara ett nytt låst läge kan i själva verket vara början till att komma vidare. Det har hänt förr i världshistorien att de största motståndarna är de som har kunna föra utvecklingen framåt. Låt oss hoppas att det blir så och att fredsprocessen kan ta fart igen när det inte längre är kortsiktig valtaktik behöver avgöra den praktiska politiken.

Tidigare inlägg
RSS 2.0